Tulokset 201 - 250 / 699 » Katso galleria
| # | Kuvake | Kuvaus | Liitetyt henkilöt |
|---|---|---|---|
| 201 | Hazelius-gården på Skansen i Stockholm Henriksdal köptes 1801 av fabrikören Nils Häggman, som 1803 byggde om huset till sitt nuvarande skick. Han gick i konkurs 1808 och förlorade äganderätten. Byggnaden flyttades till Skansen 1926 och går nu under namnet Hazeliushuset efter Nordiska museets och Skansens grundare Artur Hazelius som föddes i huset 1833. Henriksdalin osti vuonna 1801 teollisuusmies Nils Häggman, joka 1803 rakensi talon uudelleen nykyiseen kuntoonsa. Hän meni konkurssiin vuonna 1808 ja menetti omistuksensa. Rakennus siirrettiin Skanseniin vuonna 1926, ja nyt se on saanut nimekseen Hazeliushuset Pohjoismaisen museon ja Skansenin perustajan, talossa vuonna 1833 syntyneen Artur Hazeliuksen mukaan. Henriksdal was bought in 1801 by the manufacturer Nils Häggman, who in 1803 rebuilt the house to its current condition. He went bankrupt in 1808 and lost ownership. The building was moved to Skansen in 1926 and now goes by the name Hazeliushuset after the founder of the Nordic Museum and Skansen, Artur Hazelius, who was born in the house in 1833. | ||
| 202 | Hazeliushuset_MA..jpg | ||
| 203 | Helena Rinne (os. Mäkinen) | ||
| 204 | Helena Rinteen tarina | ||
| 205 | Helga Österlund | ||
| 206 | Kuvaan liittyy ainakin yksi elossa oleva henkilö - Yksityiskohtia ei näytetä. | ||
| 207 | Helsingin yliopiston historiallis-kansatieteellisen museo ennen vuotta 1915 Keskellä J.R. Aspelin, oikealla Juhani Rinne | ||
| 208 | Helvi Rinne Naantalisssa 1926 | ||
| 209 | Henrik ja Juhani Rinne n. 1922 | ||
| 210 | Kuvaan liittyy ainakin yksi elossa oleva henkilö - Yksityiskohtia ei näytetä. | ||
| 211 | Kuvaan liittyy ainakin yksi elossa oleva henkilö - Yksityiskohtia ei näytetä. | ||
| 212 | Kuvaan liittyy ainakin yksi elossa oleva henkilö - Yksityiskohtia ei näytetä. | ||
| 213 | Henrik Rinne | ||
| 214 | Henrik Rinne | ||
| 215 | Henrik Rinne 1936 | ||
| 216 | Henrik Rinne Botaanisessa puutarhassa 1923 | ||
| 217 | Henrik Rinne II maailmansodassa | ||
| 218 | Henrik Rinne jatkosodan alkaessa n. 1941 | ||
| 219 | Henrik Rinne n. 1922 | ||
| 220 | Henrik Rinne n. 1922 | ||
| 221 | Henrik Rinne toukokuussa 1940 | ||
| 222 | Henrik Rinne toukokuussa 1940 | ||
| 223 | Henrik, Juhani ja Sigrid Rinne, Otto ja Arvid Behrens Hietaniemen hautausmaa, kortteli 13, rivi 6 | ||
| 224 | Hertha Behrens 1942 | ||
| 225 | Hertha Behrens född Goldfriedrich | ||
| 226 | Hertha Behrens o.s. Goldfriedrich temppelin luona Chicagossa | ||
| 227 | Hertha Behrens os. Goldfriedrich | ||
| 228 | Hertha Goldfriedrich och Emil Behrens vid huset i Leipzig 1910 | ||
| 229 | Hertha ja Otto Behrens työhuoneessaan Chicagossa 1926 | ||
| 230 | Hervor Bergh f. Jacobsson | ||
| 231 | Hm onnittelee Sonja Behrensiä Konstantininkadulla | ||
| 232 | Hos Emil och Alexandra Behrens i Leipzig i april 1898, vid pianot Sigrid Behrens, i soffan Theodor Behrens | ||
| 233 | Hugo Nikula 1991 | ||
| 234 | Hulda Rinne os. Heinonen | ||
| 235 | Hvitsand 2.7.1901 | ||
| 236 | I alla väder är släkten bäst Arvid Rinteen 1982 kirjoittama perhelehti | ||
| 237 | Illalliskutsu kreivi von der Goltzilta Kreivi Rüdiger von der Goltz komensi Saksan joukot Suomessa vuonna 1918. Hän asui Smolnassa Helsingissä. | ||
| 238 | Imatran koskella 10-12.10.1918 Seisoen vasemmalla Juhani Rinne, oikealla Ellen Svinhufvud. Ryhmä koostui muuten saksalaisista kunniavieraista, mukana Heckmann ja kreivi Conrad. | ||
| 239 | Industripalatset på Stockholmsutställningen 1897 Stockholmsutställningen besöktes av Emil och Sigrid Behrens 1897 | ||
| 240 | Ingeborg Bengtsdotter | ||
| 241 | Iris Rinne | ||
| 242 | Irja Kenetti o.s. Rinne | ||
| 243 | Irja Rinne 1923 | ||
| 244 | Kuvaan liittyy ainakin yksi elossa oleva henkilö - Yksityiskohtia ei näytetä. | ||
| 245 | Isidor Behrens Isidor Behrens växte upp i Stockholm och gick i Tyska skolan. Hans hemspråk var tyska. En kort tid bodde familjen i S:t Petersburg i Ryssland men återvände till Stockholm efter faderns drunkningsolycka. Han arbetade i hela sitt liv som boktryckare. Han var bland annat anställd vid John Björkmans Eftr. Boktryckeri. I något skede flyttade han från Stockholm men återvände senare och dog där. Isidor Behrens varttui Tukholmassa ja kävi saksalaista koulua. Hänen äidinkielensä oli saksa. Lyhyen aikaa perhe asui Pietarissa Venäjällä, mutta palasi Tukholmaan isän hukkumisonnettomuuden jälkeen. Hän työskenteli koko ikänsä kirjapainajna. Hän työskenteli muun muassa John Björkmans Eftr. kirjapainossa. Jossain vaiheessa hän muutti Tukholmasta, mutta palasi myöhemmin ja kuoli siellä. Isidor Behrens grew up in Stockholm and went to the German school. His native language was German. For a short time, the family lived in St. Petersburg, Russia, but returned to Stockholm after the father's drowning accident. He worked all his life as a book printer. Among other places, he was employed at John Björkmans Eftr. Printing house. At some stage he moved from Stockholm but later returned and died there. | ||
| 246 | Isidor Behrens AIK:s 60-års jubileum 1951 - AIK:n 60-vuotisjuhla vuonna 1951 - AIK's 60th anniversary in 1951 | ||
| 247 | Isidor Behrens dödsannons | ||
| 248 | Isidor Behrens med 1951 års AIK-ordförande Putte Kock AIK:s 60-års jubileum 1951 - AIK:n 60-vuotisjuhla vuonna 1951 - AIK's 60th anniversary in 1951 | ||
| 249 | Isidor Behrens med familj | ||
| 250 | Isidor Behrens med familj och vänner |